Dyrare trängselskatt i Stockholm
Trängselskatten i Stockholm har redan länge varit en viktig del av stadens trafikpolitik och genererar nu mellan 60-70 miljoner kronor varje månad. Från och med nyår kommer trängselskatten att utökas till flera nya områden, inklusive Essingeleden, vilket innebär att intäkterna förväntas öka till över 100 miljoner kronor per månad. Målet med trängselskatten är att minska biltrafiken och uppmuntra fler att välja kollektivtrafik, men enligt SL, som ansvarar för kollektivtrafiken i Stockholm, förväntas ingen dramatisk ökning av resenärerna.
Det är dock sannolikt att trafiken kommer att förflyttas till andra vägar i innerstaden, särskilt nu när trängselskatten införs på Essingeleden. Gator som Drottningholmsvägen, S:t Eriksgatan och vägar nära Roslagstull väntas få en ökning av trafik, då bilister söker alternativ till Essingeleden. Eftersom det nu blivit dyrt att använda Essingeleden, kommer vissa bilister att söka andra vägar för att undvika den ökade kostnaden.
SL har förberett sig för att cirka 3 000 bilister kommer att byta till kollektivtrafik, men de förväntar sig inte en rusning. Eftersom kollektivtrafiken redan har förstärkts med extra busslinjer och fler avgångar när trängselskatten först infördes, bedömer SL att de nuvarande resurserna räcker. Men skulle det bli en oväntad ökning av kollektivtrafikanter efter nyår, finns det möjlighet att sätta in fler bussar och linjer för att möta efterfrågan.
Trängselskatten har varit ett omdiskuterat ämne sedan den infördes för första gången för nästan 10 år sedan. Den politiska debatten var intensiv innan skatten godkändes, men bilisterna anpassade sig snabbt. Trafiken till och från innerstaden minskade omedelbart med cirka 20 procent efter införandet, och den har hållit sig på den nivån sedan dess.
Forskning kring effekterna av trängselskatten har visat på positiva resultat. Trafikflödena har utvecklats i enlighet med de prognoser som forskare tidigare arbetat fram. Jonas Eliasson, professor i trafikvetenskap och ansvarig för utvärderingen av trängselskatten, konstaterade att deras modeller förutspådde en minskning av trafiken med 20 %, vilket först verkade vara en överdrift. När nya analyser gjordes visade dessa på en minskning på 10 %, men i verkligheten blev minskningen hela 22 %. Dessutom minskade bilköerna med 40-50 %, vilket visade på trängselskattens effektivitet i att minska trafikstockningar och förbättra trafikflödet.
Detta experiment med trängselskatt har blivit en modell för andra städer som också vill minska trängseln och förbättra luftkvaliteten. Stockholm fortsätter att ligga i framkant när det gäller att använda trafiksystem och ekonomiska incitament för att förändra bilistbeteenden och främja hållbara transportlösningar.
